Fet Lamizik – Listwar ek Evolision Depi Lafrans ziska dan Moris
- A.M.O.
- 3 juin
- 2 min de lecture
Dernière mise à jour : 7 juin
Fet Lamizik finn ne an Frans le 21 Zin 1982, lor linisiativ Jack Lang, Minis la Kiltir sa lepok-la, ek Maurice Fleuret, Direkter lamizik ek ladans dan Minister. Lide : ofer tou mizisien – amater ou profesionel – enn lespas pou expresion lib ek piblik, san distinksion stil ou nivo. Depi koumansman, sa selebrasion-la viz enn selebrasion inklizif, lib ek spontane, dan lespri “lamizik partou”.

Le 21 Zin pa enn koinsidans: se solstis lete dan lemisfer nor, zour pli long dan lane, ki sinboliz enn moman partaz dan lalimier natirel ki prolonze. Bien vit, evennman-la sedwir. Premie edision, an 1982, ti deza rasanble par milye mizisien dan lari Lafrans. De-trwa lane apre, Fet Lamizik finn vinn internasional, avek soutien bann rezo kiltirel ek bann Institi Franse atraver lemond. Zordi, li selebre dan plis ki 120 pei atraver lemond.
Enn prinsip sinp, enn diversite infini
Seki rann Fet Lamizik sitan ris se so liberte form ek konteni : tou bann zanr reprezante, depi jazz ziska tekno, depi sante koral ziska metal, depi brass band ziska lorkes sinfonik. Bann landrwa osi varye : lari, lagar, lopital, mize, laplaz, balkon... Se osi sel zour dan lane dan Lafrans kot bann konser spontane lor lari permet san demann prealab, tanki zot res gratis.
Fet Lamizik dan Moris : Enn Apresiasion Gradiel
Dan Moris, Fet Lamizik adopte pli resaman, me gradyelman li pe etablir limem kouma enn evennman kiltirel signifikatif. Ofisielman selebre le 21 Zin, sa evennman-la adapte a ritm lokal: bann evennman souvan ranvwaye pou bann wikenn pou atir enn pli gran lodians. Mem si so lanpler ankor modes konpare ar bann gran lavil dan lemond, bann zafer pe sanze.
Deplizanpli bann institision, lavil, ek kolektif Morisien pe profit sa fet-la pou ofer bann lasenn ouver, bann konser gratwi deor, ouswa bann evennman mizikal dan bann landrwa kiltirel. Bann artis emerzan trouv enn lespas pou vizibilite, alor ki bann institision kouma lekol lamizik ek konservatwar trouv sa kouma enn zouti pou promosion ledikasion.
Ver enn selebrasion anrasine dan diversite morisien
Avek so mozaik de kiltir, Moris ena tou seki bizin pou fer Fet Lamizik vinn enn lokazion pwisan pou bann rankont ek dialog interkiltirel. Sak edision kapav enn lokazion pou met an evidans lamizik lokal akote bann linflians internasional. Dan sa sans-la, Fet Lamizik dan Moris ena enn potansiel inik : seki reflet lam pliryel lil atraver langaz iniversel lamizik.
Comments